Att föra fram budskap

Varför är regeringens opinionssiffror är så skrala som de är? Från vänsterhåll hävdas det förstås att det beror på att folket ser regeringen för vad de är: en samling människor som vill sko sig och sina likar på arbetarnas bekostnad.
Så kanske det nu en gång kan vara, men jag har inte kommit till den insikten ännu, utan stretar emot. Men jag undrar ju: varför går det så dåligt?

Ibland blir jag lite lockad att snörpa ihop munnen och väsa något om mediatan. Fast det är en förenkling jag starkt ogillar. Däremot gör kommunikationssamhället det hart när omöjligt som offentlig person att föra fram ett budskap. Det har drabbat socialdemokraterna hårt många gånger, och nu drabbar det Reinfeldt och hans vingklippta regering. Reinfeldt kan förstås aldrig säga som det är, för det är meningslöst. Han kanske till och med gör det, men det når aldrig fram till oss som skall värdera det, för det filtreras omedvetet på vägen. Men man vet inte hur och man vet inte hur mycket. Intet ont om dem som försöker förmedla budskapen, men de är formade att tänka på ett visst sätt. Att berätta på ett visst sätt. Som vilka som helst som har gått samma utbildning har de fått lite av samma värdegrunder. Lite av samma tänkande. Det är roligt att tillhöra en sådan grupp, och det skapar fina nätverk men samtidigt är det ett demokratiskt dilemma.

Göran Persson löste det genom att skälla på de blå och hur de hade förstört samhällets ekonomi för flera kommande regeringar. Det var ett budskap som gick att få igenom det journalistiska filtret. "De är dåliga, vi är bra". Förenkla in absurdum så att något blir kvar! Morgan Johansson och Pär Nuder följde exemplet. Mona Sahlin tycks mer gå i Reinfeldts skola, och det sympatiserar jag med henne starkt för. Hon kastar inte skit på de borgerliga utan försöker presentera alternativ. Det är så demokratin skall fungera. Paradoxalt nog har hon fått kritik för sin flata learstil. För att hon är för osynlig. Vad då? Hennes siffror är ju lysande!
Problemet är att om Sahlin är statsminister i en regering som har det ödmjuka tillvägagångssättet så kommer även hennes opinionssifror att gå i stå, och vika. Nu är det Reinfeldt som bär hundhuvudet. Han har tagit avstånd från smutskastandet, vilket hedrar honom, men det drabbar högerblockets opinionssiffror hårt.

De subtila budskapen hör inte hemma i opinionsbildningen. Opinionsbildningen handlar om den lilla klick människor som kan köpas för pengar. Se här, du får tusen kronor av mig i månaden. Vad säger du? Har vi en deal? Tja, tusen spänn... okej då!
Men de flesta röstar inte med plånboken. Lika lite som man driver ett företag för att bli rik eller för att man utbildar sig till något för att tjäna mer pengar. Opinionssiffror handlar om hur mycket du är villig att betala dem som är till salu.

Ibland undrar jag om inte högern skulle överge kutymen och bekosta en egen reklamkampanj, ungefär som man gör i valtider, för att så här i första halvlek försöka få fram vad man egentligen försöker göra med samhället. Då kanske den här skaran som kan tänka sig att byta block om de får betalt för det inser att det är av högerblocket de kommer att få betalt, inte av vänsterblocket.

För några år sedan hävdade jag att man skulle lägga ned journalisthögskolorna. Det var kanske att ta i besinnar jag, men åtminstone så borde inte den skrivande eller tyckande delen av journalistkåren värvas från högskolorna. De borde värvas från alla delar av samhället enbart på basis av att de kan skriva och har kunskap.