En liten betraktelse över tidens gång, och eldande av förfäder.

Förutsättningen är följande: en förbränningsmotor är lämnad igång vid ett varvtal om 3000 per minut – dvs. omkring normal motorvägshastighet. Det tar den då drygt tre år att rotera fem miljarder varv, eller ungefär lika många varv som jordklotet är gammal.

Låt oss blanda och röra om:
3000 jordår motsvarar en minut hos förbränningsmotorn.
4 320 000 år motsvarar ett dygn för förbränningsmotorn.
1 576 800 000 år motsvarar ett år för förbränningsmotorn.
och slutligen: 5 000 000 000 år motsvarar tre år och två månader.

Ok, here goes:
- För en och en halv sekund sedan tog Andra Världskriget slut.
- För tio sekunder sedan "upptäcktes" Amerika.
- Fem tiondelar av en sekund har det gått sedan krisen i Grisbukten på Kuba.
- För en tiondels sekund sedan fick vi alla Internet.
- För fyrtio sekunder sedan föddes en man vid en sjö.
- För drygt en minut sedan byggdes pyramider i ett afrikanskt land.
- För drygt tre minuter sedan genomgick mänskligheten den agrara revolutionen och lämnade nomadlivet.
- För omkring tio minuter sedan dog vår släkting neanderthal-människan ut.
- För ca två månader sedan strövade dinosaurier över ett landskap vi aldrig hade känt igen.

Jag behöver inte fortsätta. Motorn har snurrat i drygt tre år i normal motorvägshastighet.

Vad skall vi göra med det här då? Ta en kopp kaffe till? Bra idé!

Vi passerar med lätt hand vårt jordklots födslovåndor och utstådd hårdhänt behandling av rörelseenergijunkies i form av diverse rymdskrot, och fokuserar vid det märkliga som kan uppträda då man låter solljus samverka med vatten och kol. Oavsett hur det kom att bli på så vis - en intervention från ovan eller en naturvetenskaplig process - vållade denna kombination snart att tämligen stora mängder kolbaserade sediment uppstod. Under en ytterst kort del av sin existens hade dessa kolbaserade material vad vi kallar "liv". Det vill säga på ett väl definierat vis upprätthållande av ett litet elektriskt system.

För många av varelserna kom strömavbrottet nästan innan strömmen slagits på - de levde ur vår synvinkel någon hundradels sekund. Andra levde betydligt längre innan proppen gick - somliga uppemot en sekund och mer. Varje gång det blev strömavbrott kom något annat elsystem och drog nytta av det på något vis.

Så gick tiden. Sekund lades till sekund, som blev till minuter, timmar och dagar i jordklotets liv. Strömavbrotten stod som spön i backen, och långsamt byggdes ansenliga mängder av restelsystem upp. Dessa restelsystem bestod primärt av lagrad solenergi, i form av kolföreningar som var svåra att bryta ned för de minsta elsystemen, vilka eljest tuggade i sig det mesta.

Sedan inträdde det märkliga - för drygt två sekunder sedan - att en sentida varelse fann sina föregångare i form av en vätska under jord. Han - för det var en han - beslöt sig omeldebart för att elda upp alla sina förfäder, eftersom detta förfarande hade visat sig kunna frigöra den sedan länge bundna solenergin på ett förtjänstfullt vis. Olyckligtvis ledde det också till att det kol som var grundbyggstenen i företrädarnas kroppar nu släpptes ut i atmosfären.

Problemet för denne eldfängde figur, som dessutom var ogin nog mot kommande varelser att envisas med att elda upp sig själv i det att han drabbades av elavbrott, var att han eldade upp i princip alla förfäder han kunde finna på blott 3-4 sekunder. Förfäder som det hade tagit flera veckor att samla ihop. Samtidigt skenade varelsens antal, och samtliga gjorde sig helt beroende av den värme som eldandet gav upphov till.

För den förbränningsmotor som är vårt jordklot saknar det emellertid helt betydelse vad som sker under några vevaxelvarv efter drygt tre år. Den kanske börjar bli lite sliten, men ingenting av det som sker på dess yta kan egentligen påverka dess kretslopp. Man kan inte ens registrera en misständning med de mest avancerade instrument, även om det för den varelse som likt tusende och åter tusende släkten före den ägnar sig åt ett kollektivt företag vars riktning ingen individ kan påverka, naturligtvis som vanligt betyder allt eller inget. Intelligens eller kunskap är därmed en meningslös abstraktion för att beskriva ytterst små avvikelser i en varelses elsystem, ständigt underordnade kollektivets elsystem. Dessa elsystem kommer alltid att söka den väg som erbjuder ringast motstånd, även om den låga resistansen kan leda till kortslutning och förintelse. Ingenting kan hindra det.

Nu skall jag dricka mer kaffe, elda lite förfäder samt förbereda mig för aftonens Tysklandsresa. I Tyskland ämnar jag dricka det jag annars eldar, fast i en yngre form. Sammantaget kommer jag att hänsynslöst försöka göra min dag så givande som möjligt för mig.