Det är klart att det är avhängigt vad man tror från början, men för sådana som undertecknad, som betraktat situationen med dystra ögon tämligen länge nu, känns det lite tungt att var och varannan vecka få sig sådana sanningar till livs som Al Gore levererade i Oslo igår.
Som av en händelse höjde Gore också sin röst mot kolkraftverken, liksom jag igår gjorde i min text om asfaltsindianerna, dock att vår plattform skiljer sig en del åt. Enligt SvD den 11/10 vill han ha ett moratorium för alla kolkraftverk som inte skiljer ut och lagrar koldioxiden på ett säkert sätt. Det låter väl klokt, men hur resonerar Vattenfall egentligen? Det tycks som om ett av våra mest vinstgivande statliga bolag placerar huvudet i sanden, eller är det kanske vi som gör det. Hur det nu än är så äger vi ju bolaget ifråga. Det vore synnerligen intressant att ta del av deras argumentation.
Ofta då blickarna vänds mot det stora landet i väster åkallas begrepp som "utilitariska" eller "egoistiska". Den svenska staten torde väl emellertid utan vidare kunna belastas med samma epitet. Balansgången mellan ett miljövänligt och ett ekonomiskt hållbart samhälle är förvisso inte helt enkel, men det känns som om åtminstone Vattenfall är ute och vacklar betänkligt på den ekonomiska sidan. Risken finns att de faller ned med dunder och brak.
tisdag 11 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar