Mannens roll i samhället (Dalademokraten 100115)

Gör Tobias Krantz rätt som slopar positiv särbehandling till universitet och högskolor? Om man studerar tillgängliga underökningar över hur kvinnor presterar i relation till män, så är det inte säkert att beslutet är riktigt. Vi går en framtid till mötes där kvinnan kommer att dominera på allt fler poster i samhället, mannen kommer att hamna på efterkälken helt enkelt. I framtiden kommer mannen att ha ett allt större behov av särbehandlingens hjälp.

Allt fler undersökningar visar på att mannen är underlägsen kvinnan. Särskilt inom de områden som är viktiga i ett modernt civiliserat samhälle. Det är rentutav så att mannen på många vis är ett hot mot det samhälle som byggts upp, och dessutom i hög utsträckning mot kvinnan. I Aftonbladet den 18/11 rapporteras exempelvis att brittiska forskare kommit fram till att lesbiska är bättre föräldrar, än en man och en kvinna. Barn till lesbiska föräldrar blir helt enkelt mer framgångsrika. I en kommentar intill konstaterar Malin Wollin att ” I dagens samhälle behövs inte pappa. I ett modernt samhälle står kvinnan för allt; pengarna, jobbet, hemmet, barnuppfostran och allt det andra.”

Ett exempel på en organisation som omsatt slutsatserna om mannen i praktik är biståndsorganisationen Hand in Hand, som bygger sin verksamhet på mikrolån. Gundkravet för att få ett mikrolån är att låntagaren skall vara en kvinna. Anledningen är att kvinnan i allmänhet är mer benägen att följa ingångna avtal och regler, och att hon är en bättre avtalspart. Hon är duktigare på att spara undan pengar, och värnar familjen mer, samtidigt som hon normalt är den som arbetar mest. Om en man kommer över en summa pengar är risken högre att han köper en kapitalprodukt av något slag – en bil till exempel – för att hävda. Risken är också större att han inlåter sig i någon form av missbruk, eller spekulerar bort pengarna.

Andra rön pekar i samma riktning. Exempelvis är kvinnor bättre då det kommer till handhavande av maskiner av olika slag, och arbetsgivare vittnar ofta om längre hållbarhet på maskiner körda av kvinnor. En stor fransk båttillverkare föredrar att låta kvinnor plasta kritiska delar på båtarna. I skolan håller kvinnor på att konkurrera ut männen, de har högre genomsnittsbetyg och enligt TT var 63 procent av dem som sökte till högskolor och universitet i våras kvinnor. Kvinnor kombinerar sålunda kvalitet med kvantitet. Andra undersökningar visar att kvinnor har högre avkastningar på investeringar än män, att de läser mer än män, att de är bättre på att följa tekniska instruktioner än män, att börsbolag med kvinnor i styrelsen går bättre än dem som inte har det. Dessutom är religiösa fanatiker så gott som uteslutande män. Brottsstatistiken behöver vi knappast gå in på. Sammanfattningsvis är mannen ett risktagande för samhället. Män slår kvinnor, är otrogna, riskerar kapital, slåss med andra män, och har ett farligt behov av att hävda sig.

De omständigheter jag visat på ovan redovisar fakta. Frågan är hur vi tackar problemet. Om det å ena sidan är så att det är en faktisk skillnad på man och kvinna, så är mannen helt enkelt underlägsen kvinnan, med utgångspunkt från de egenskaper som är viktiga i ett modernt samhälle. Om det å andra sidan finns ett socialt konstruerat kön - som är den rådande inställningen i svenskt samhällsliv - så har patriarkatet skapat en märklig könsmässig obalans. Tekniska prylar till leksaker under uppväxten, mer uppmärksamhet i klassrummen, enklare karriärvägar och många andra influenser, har skapat en svagt presterande samhällsmedborgare.

Det hävdas i debatten att flickor under uppväxten skall behandlas på samma sätt som pojkar. Frågan är om inte de också börjar prestera sämre i så fall? Att kvinnor under sin uppväxt skall ha samma förutsättningar som männen, måste på basis av den forskning som föreligger vara fel slutsats. Frågan är vad det är vi gör som får mannen att hamna i bakvattnet. Målsättningen måste vara att undvika att kvinnan utsätts för de mekanismer som bidrar till mannens underläge. Det är mannens villkor som måste förändras, inte kvinnans.

Artikeln togs in som "Brev till ledarsidan" på sidan tre i DD. Robert Sundbergs kommentar:
"Du har rätt i att kvinnor presterar bättre i jämförelse emd män på många nivåer i utbildningsväsendet, från grundskolan och uppåt. I min ledare nämnde jag också det och att andelen kvinnor ökar i den högre utbildningen. Detta eftersom kvinnor tar sig lättare in där, tack vare att de har bra betyg från tidigare utbildningsnivåer, främst gymnasieskolan.
Kvinnorna är nu i majoritet på utbildningar i högskolan och på universiteten. Deras andel ökar också på forskarutbildningar.
En av få positioner i högre utbildningen där kvinnorna inte dominerar är bland professorerna, som till 80 procent är män. Männens dominans där speglar dock ett läge för några årtionden sedan, då männens andel var större på universitetens utbildningar och forskarutbildningar. Andelen kvinnor bland professorerna har dock fördubblats på tio år så trenden talar för kvinnorna även där.
Om män komer att behöva gynnas så att inte enbart kvinnor utbildas på vissa områden återstår atts e. I vissa fall, som jag i ledaren nämnde om psykologer, kan det ha ett egenintresse att staten reglerar så att åtminstone en viss del av det kön som är i minoritet kan gå på utbildningen i fråga. Detta eftersom exempelvis patienterna är jämnt fördelade på två kön och det är då inte bra om i framtiden så gott som alla psykologer och kansek även läkare är kvinnor.
Det är uppseendeväckande och intressanta exempel som du nämner. De känns också igen gällande debatten om kön på olika områden, som att män dominerar i statistiken gällande brott, särskilt våldsbrott.
Forskningen får ge svar på vad orsakerna är till att kvinnor verkar klara sig bättre i utbildningsväsendet och män(generellt sett) verkar ha det svårare. Att se på diverse samhällsfrågor och annat utifrån kön är nyttigt.
Men det är också viktigt att se på andra faktorer. jag nämnde särskilt klass, utifrån utbildningsnivå, i min ledare. Ytterligare en faktor är etnicitet.
Klassbakgrund har visat sig ha stor betydelse då det gäller vilka som söker, och komemr in, på den högre utbildningen. Kön ser ut att också ha betydelse. Vi får se hur det utvecklar sig framöver på särskilt utbildningsområdet både vad gäller klass och kön. /Robert Sundberg, DD"