Den största julklappen

Arbetarrörelsens enorma framsteg under de senaste hundra åren, hade aldrig kunnat äga rum utan följande:
- Billig energi, i form av olja.
- Miljön, i form av den miljöförstörelse och exploatering det stigande välståndet - tack var den billiga energin - skapat.
- Exploateringen av Tredje Världens länder.

Om det endast vore den så kallade överklassen, som njöt välståndets gåvor, skulle inte de problem vi står inför vara särskilt stora. Olyckligtvis för vår jord, strävar i allmänhet de som inte har efter det andra har. Den billiga energin har gjort att stora delar av världens arbetare, kan hålla sig med snart sagt alla de attribut en förmögen människa omger sig med. Bilar, hus, platt-tv, datorer, mobiltelefoner. En förmögen människa skiljer sig inte längre från en arbetare, annat än genom det värde "marknaden" lägger i vissa varumärken eller lokaliteter.

Allt detta kan vi tacka oljan för. 2006 förbrukade mänskligheten ungefär 160 000 liter olja per sekund. Med ett genomsnittligt värde till kund på ungefär 10 kronor litern, motsvarar det nästan sex miljarder kronor i timmen. Av detta belopp är i många länder, bl.a. Sverige, oftast över hälften skatt. 2009 var statens skatteintäkter på icke förnybara energikällor 66 miljarder kronor.

Är detta rimligt? Låt oss titta på vad det är för energi vi egentligen funnit i jorden. En vanlig personbil har ofta 100-150 hästkrafter, en enorm mängd energi om man besinnar att en hästkraft utvecklas om man låter lyfta 75 kilo en meter rakt upp, på en sekund. Det är det inte många som klarar. En hästkraft motsvarar i sin tur735 watt. Det vill säga: du kan hålla 12 60-watts glödlampor tända, med hjälp av en hästkraft.

Den energi en människa förmår utveckla över längre tid, är ungefär vad som krävs för att hålla en sextiowatts glödlampa tänd. Tänk dig då ditt element, på tusen watt. För att hålla igång det krävs mer än tio mans arbete, eller, med ett annat gammalmodigt vis att räkna, två hästar.

Vi återgår till oljan. En liter eldningsolja har ett energiinnehåll på ca 9800 watt per liter, säg 10 000 watt, för enkelhetens skull. Som jämförelse kan nämnas att dagens största vindkraftverk är på drygt 2,3 megawatt(Enercon E82)*, motsvarande energiinnehållet i 20 liter olja, eller vid normal maximal energiutvinning energiinnehållet i ca 50 liter olja.(verkningsgraden, den energi du faktiskt kan utvinna, är normalt upp till ca 50 procent)

Vi förbrukar idag totalt energi motsvarande 330 terawatt, av denna mängd kommer 80-90 procent från fossila bränslen. Och samtidigt: vi får den mängden energi i stort sett gratis, av naturen. All vi behöver göra är att borra ett hål. Vi behöver inte ens pumpa upp det, oljan trycks upp av sig själv.

Med nuvarande energipris, för den ström vi få via elnätet, motsvarar energin ett värde av minst 100 miljarder per dygn, räknat på Sveriges tämligen låga energipris. Detta är värdet av den olja vi får av naturen. Räknat på de högraffinerade produkter vi får ur pumpen på macken, är värdet över 150 miljarder. Varje dygn, år ut och år in. På ett år blir det ca 50 biljoner kronor.

Men oljan är snart slut. Energi kommer att återfå sitt rätta värde. Banksektorns problem är att det är de som kommer att få ta de första smällarna av att energi börjar kosta pengar igen. Kapitaltäckningsgraderna är oerhört låga, i relation till de reella värdena, ty i en värld, med ständig tillgång på billig energi, finns alltid en trygghet i de ständigt framvällande oljefloderna. Mångmiljardbelopp pumpas bokstavligen dagligen in i ekonomierna och smörjer de ekonomiska systemen. Samtidigt genereras enorma skatteintäkter. Av världens tio största företag, enligt Fortune, är sex involverade direkt i energisektorn.

Då kraven på kapitaltäckningsgraderna är så låga, krävs att företag kontinuerligt genererar vinst. Det finns inte utrymme i västvärldens ekonomier för minskande vinster. Vinsterna gör det möjligt för bankerna att fortsätta sin utlåning. Men om den billiga energin tas bort, uppstår inga vinster, och då hotas ett finansiellt system där de utlånade pengarna till stora delar inte motsvaras av ett reellt värde.

Det som konkret kommer att hända, i det att oljan sinar, är våldsamma sociala omställningar för människor världen över, och eskalerande arbetslöshet. När oljans värde i form av skatteintäkter, drivmedel eller energi tas bort ur bokslut världen över, försvinner en mycket stor del av bankernas säkerheter. Det man gjorde 1971, då man avbröt Bretton Woods-samarbetet, var egentligen inte att man gav upp fasta växlingskurser, eller slutgiltigt begravde guldmyntfoten. Nej: man enades om att oljan skulle utgöra basen i världens ekonomi. I oljan skulle världens finansiella säkerhet finnas.

Men vilka kommer att drabbas? Ju högre förädlingsgrad ditt bidrag till ekonomin har, desto sårbarare blir du i tider av ekonomisk turbulens. Om ditt bidrag har ett värde i sig, blir det svårare för andra att exploatera det - att förädla det - och i så fall klarar du en ekonomisk kris bättre. Som vanligt kommer de som har kunskap därmed att klara sig bättre, än de som inte har det.

Arbetarrörelsens historia, är inte främst en berättelse om Marx, strejkrätt eller folkhemmet. Arbetarrörelsens historia är en berättelse om billig energi och om ingenjörsarbete. Om utvinning, raffinering och distribution. Om TV-apparater, bilar, hus, båtar, transporter, som alla plötsligt blev tillgängliga för gemene man, till ringa kostnad. Oljan har varit medlet för arbetarnas frigörelse i västvärlden. Miljön och människorna i tredje världens länder har betalat räntan.

Jag ber avslutningsvis läsaren att notera, att alla siffror avseende värden i denna text, är baserade på uppskattningar. De är inte exakt korrekta, men ger en indikation på vilka siffror det handlar om. Slutsatserna är mina teorier.

*) Finns upp till 3 Mw